Söndag. Vaknade av en lätt begynnande molande värk i kroppen. Det var likadant i måndags. Min teori om att det är vädret/luften som påverkar min kropp stämmer. I måndags var det tungt och regn i luften, kände det i kroppen redan innan jag steg upp ur sängen. I dag är vädret likadant. En levande vädertermometer är vad jag är, bara det inte utvecklas till något värre så som reumatism. Det finns i släkten. Är det så, då står jag inför ännu en utmaning. Och är det så, då kommer jag att ställa upp mål och strategier för att motverka sjukdomen så mycket som möjligt. Inget ska få knäcka mig när jag kommit såhär långt.

Just nu vill jag inte vara i denna lägenhet. Steg upp 09.00 och började plugga. Det regnar och är grått ute,grått och tungt är det även härinne. Vädret påverkar mitt humör. Tankar kring hösten kommer mer och mer nu. För en gångs skull har jag inte planerat något inför kommande termin. Ja uppsatsskrivande och opponering i september, sen är planen "bara" att succsesivt  flytta ner mot västkusten, och sträva mot målet att jag ska känna mig trygg och hemma där nere tillsammans med M. Det känns både skönt, spännande och nervöst. Jag vet inte hur någonting kommer att bli. Jag kanske inte får några vänner där, jag kanske får en enorm hemlängtan och måste flytta därifrån och lämna M. Eller så går allt bra och jag finner min plats där. Det kommer jag att sträva mot. Jag vill så gärna bygga upp något fint med M. Jag vill inte längre vara ensam och jag är för en gångs skull redo för att göra sådana där vuxna saker som att kompromissa och ha ett gemensamt matkonto. Och jag vill så innerligt gärna ha en liten pluttig och söt bäbis, en alldeles egen som jag stolt kan visa upp för alla andra!

Nu sitter jag på Sambiblioteket i Härnösand och pluggar. Vägen hit är kort med min gamla trogna och skrangliga vän Cykeln. Men idag kändes den längre, det regnade och blåste på väg hit, jag svor inombords och förbannade mig själv över att inte ha körkort.Det är mycket nu innnan den sista inneveckan och jag börjar känna stressen över att lyckas hinna med allt. Men jag kommer att fixa det. Det var längesen jag bloggade nu, främst på grund av att jag glömt bort lösenordet och inte orkat fixa ett nytt. Jag läste igenom alla inlägg och tänkte att det finns mycket skit men även mycket som är bra. Jag får väl bjuda på både och, det är väl ingen fara att visa sina dåliga sidor ibland.

   Min examen börjar närma sig. Det känns helt underbart. Snart sista inneveckan, och i september går jag upp med uppsatsen. Planerar att skriva färdigt den fram till slutet av juni. Kommer att skriva på den bland annat nere i Halmstad, under två veckor. Det blir perfekt - Halmstadsommar, jogging på stranden, solande på stranden, mina egna pluggstunder på mysbiblioteket där i stan, och mys med Marcus! Igår lyckades jag få tag på två billiga tågbiljetter ner och hem, det är lycka för en fattig student. Jag har börjat vänja mig vid att åka tåg så långt nu, nästan så att jag föredrar det framför flyg. Flyger jag så blir det dessutom krångligare att ta sig till det ställe man ska till, eftersom att flygplatserna ligger utanför stan. Men i och för sig, hittills har jag alltid haft en snäll pojkvän och snälla föräldrar som alltid hämtar, Men tåg är enkelt, från en destination till en annan, däremellan mys, filosoferande, vila, lyssnande på musik. Skön egen tid med andra ord, och ibland råkar man på trevliga människor där i tågkupén också. Det bästa är ditvägen, då sitter jag och njuter vid tanken på att jag är påväg till min älskling.

    Jag har tänkt på en sak. M ville förut läsa min blogg, men jag bara skrattade och avfärdade det. Det kändes som en för privat sak att visa upp, likt en dgabok. Det är ju på många sätt en dagbok. Ibland tänker jag att det nog inte är så lätt för M att förstå hur jag tänker ibland, jag har en tendens att komplicera saker och ting. Men om han får delta mer av det jag skriver så blir kanske mina tankar tydligare...