Jag har läst mina inlägg som skrivits hittills. Jag märker att det är flera av mina värderingar som jag inte längre följer. Jag var så säker på min sak då, men nu känner jag mig svag. Varför blir det så lätt att jag följer med vinden? Att jag faller för kärlek och dras med i sådant som jag hade bestämt mig för att inte följa? Varför kan andra dra med mig så lätt? Är det ett sätt för mig att känna frihet? Ett sätt att inte känna mig begränsad och enbart göra det som min familj alltid gjort? Vad vill jag egentligen? Detta får mig att tänka på något som en tidigare kollega sa till mig - "om man inte har en egen plan, blir man lätt en del av någon annans plan..." Jag vill ha min egna plan, inte bara falla efter någon annans! 

Men och andra sidan så kan man vända på det hela. Jag följer egentligen en egen väg, jag går inte samma väg som min familj till exempel som alla bor kvar i Härnösand med omnejd. Visst jag faller lätt för kärleken, men det är ju även positivt. Bättre det än att inte falla alls, då vågar man inget, då satsar man inget. Jag har varit rädd hela mitt liv. Det är först sen några år tillbaka som jag börjat våga mer. Men känslan av rädsla och osäkerhet bär jag alltid med mig. Känslan av hemmets trygga väggar som skyddar mig till nära förgöring bär jag också alltid med mig. Och det i sin tur blir en känsla av att göra sig fri från rädslan och oron, och jag tror det är anledningen till att jag nu för tiden så lätt bara flyter med och till och med har flyttat 93 mil från familjen som jag alltid värderat högt och aldrig skulle kunna tänka mig flytta ifrån. Ibland önskar jag att det fanns ett facit över konsekvenserna av de val man gjort, av de val man står och tvivlar inför. Jag skulle då önska att det stod något i stil med "Ellenore, fortsätt på den bana du valt nu. Du kommer att bo långt ifrån dina systrar, syskonbarn och föräldrar, men du kommer samtidigt att leva ett gott liv med M och få en egen liten familj med honom. Du kommer att ha samma fina kontakt med alla uppe i norr ändå. När du blir gammal kommer du att ha byggt upp ett varmt och öppenhjärtligt kontaktnät med vänner från olika delar av Sverige och där du bor, du kommer därför att vara aktiv och ha kul med dem. Snabbtåg har utvecklats i snabb takt och du kommer därför att kunna resa till Härnösand på halva tiden än vad det tar nu, så med åren kommer 93 mil inte att bli något nämnvärt avstånd. Dina barn och barnbarn kommer att vara utspridda över Sverige, och kanske en även utanför Sverige. Men du kommer att vara glad ändå eftersom att dina barn har lyckats fint med utbildningar. Du och M har uppmuntrat dem till att följa sin egen väg och utforska världen, och det är mycket tack vare dig och M som föräldrar tillsammans. Du och M har enorma styrkor som tillsammns kommer att bli något väldigt fint och vackert, trots att ni även kommer att ha konflikter och mindre meningsskiljaktigheter. Men i det långa loppet kommer det att vara något som stärker ert förhållande och respekten för varandra. Fortsätt och lev ditt liv, och dyk inte ner så djupt i tankar och grubblerier."

Ibland när jag har en känsla av att allt kommer att ordna sig, känns det som att jag har huvudet högt ovanför vattenytan, som om jag nästintill surfade på ytan och spontant följde vågorna och deras oberäknelighet. Plötsligt börjar allt då kännas så lätt och enkelt. Jag vill vara i den känslan varje dag. Jag kanske måste ta och göra en omvärdering av allt. En ny grund att stå på, utifrån hur mitt liv ser ut nu, utifrån de förändringar som skett det senaste året.